DUMB SHOW

Tänk dig ett kammarspel med tre karaktärer, som åker berg- och dalbana i teaterns hög- och lågstatusvärld. Karaktärerna är vår tids hjältar: kändisen och mediedrevet. Vem som befinner sig högst i status varierar från ett ögonblick till ett annat och inget är som du tror att det är. Dessutom är allt till salu för rätt pris: sjukdom, relationer, hustru, barn, föräldrar, sex och droger. Privatlivet är en underskattad handelsvara.

Det är härligt med nyskriven dramatik som petar in en nagel i ögat på vårt samhälle och dess premisser. För det här påminner om Huis clos av Sartre, med skillnaden att helvetet är här och nu på ett hotellrum år 2008. Den värld som beskrivs är den värld som vi alla lever mitt i. En värld där media inte är den tredje statsmakten, utan ofta den första. Pjäsen är inte bara angelägen, utan den lyckas dessutom med att vara underhållande. Vi är många som skrattar förtjust åt de fantastiska replikerna, exempelvis: - Sex är guds sätt att säga förlåt….

Som grädde på moset är inte bara pjäsen bra, utan den gestaltas av tre erfarna och närvarande skådespelare. I centrum står Reine Brynolfsson, som gestaltar den vidrige teveprofilen Barry. Han har passerat alla gränser, en osympatisk typ, men i Reines gestaltning blir han en verklig människa, som man känner för och med.

1968 sa Andy Warhol: ”I framtiden kommer alla att vara världsberömda i 15 minuter.” Men sant är också att dessa 15 minuter kan bli fler om vi kliver rätt i mediespelet. I en värld där en gymföreståndare från Ockelbo snart blir Sveriges nästa kung är allt möjligt eller omöjligt beroende på vilka knappar du trycker på. Och vem utnyttjar egentligen vem? Vem vinner och vem förlorar? Hur långt är du beredd att gå?

Elverket, Dramaten, Premiär den 3 april 2008