Snittet

Vad är ondska? Du har nu 1 timme och 30 minuter på dig att besvara frågan. Svårt? Nja, snarare omöjligt. Kanske behöver jag inte säga mer än det om föreställningen Snittet på Stockholms Stadsteater? Fast det finns några saker att glädja sig åt: gott skådespeleri i allmänhet och Sonja Hejdeman i synnerhet. Hennes gestaltning av den uttråkade överklasshustrun har en absolut känsla för timing och överlevnad. Scenografin i form av bildbakgrunder som under föreställningens gång blurrar ut och blir allt mer utfräta och konturlösa.

Men som sagt själva pjäsen, och jag tror verkligen att det är pjäsen som är problemet, är ointressant. Jag har sett ondskans hantlangare; tjänstemannen som utför uppdraget, i en mängd gestaltningar förut och jag har hört alla svar som levereras ett antal gånger tidigare. Ska man arbeta med frågan på scenen, så tror jag på att problematisera och ställa frågor, inte leverera färdiga svar. Pjäsen är skriven av den engelske dramatikern Mark Ravenhill och hade urpremiär år 2006 i London. Åh, mina fördomar vaknar; det är något brittiskt över det hela – förenkling och ordet knulla 28 gånger - minst. I väntan på bättre pjäser på temat, så läser jag hellre vad som helst av Gitta Sereny; hon skyr enkla svar och ger hjärnan bränsle…

Scen: Bryggan, Stockholms Stadsteater, premiär den 16 augusti 2006